Hade nästan glömt bort att jag tänkte börja blogga här igen, hehe..

Har inte direkt något att säga om veckan. Varvar plugg med stallet ungefär. Diroma blev rädd för en traktor nr vi red ut i söndags. Tyckte det var lite läskigt, men försökte att stå på mig liksom. Det gick sådär och den turen slutade med att vi red tillbaka till stallet efter bara ett par km skritttur. Trodde inte det skulle påverka mig men nu tycker jag helt plötsligt att hon är lite "tittig" mest hela tiden.

Dessutom så har jag ridit barbacka hela veckan då hon fått en knöl på ryggen. Balansen är ju som den är efter dessa år med uppehåll och att då ta bort sadeln gör ju inte saken bättre direkt, hehe.. Men skrittat har vi i alla fall gjort! Imorgon blir det träning för Jessica (Diromas ägare) på banan och nästa vecka ska vi rida ut tillsammans jag och Jessica. Då kommer det nog kännas bättre. Tror nämligen hon testar mig lite den där Diroma... Hehe!

Jag har länge känt mig deppig över vikten och rent allmänt. Sedan jag började rida igen så spelar allt annat liksom inte lika stor roll längre. Självklart vill jag gå ner i vikt, men det är inte en så stor del av mitt liv längre. Jag har en underbar sambo, pluggar till något som känns helt rätt, har träffat nya underbara vänner, har två härliga hårbollar som möter mig vid bilen eller i dörren varje gång jag kommer hem, min mamma och söta lillebror endast 4 mil bort och nu också en superfin häst. Allt är perfekt!

Nu har jag bara mig själv kvar att ta hand om. Det känns liksom som att jag har så mycket att leva för och jag är verkligen redo nu. Mår så bra på alla sätt och nu är det bara fysiken kvar!

Hej mina vänner! Finns ni kvar? Ja, min nya blogg där jag var jag funkade inte alls. Har verkligen saknat den här bloggen.. Anledningen till att jag tröttnat lite på den här bloggen var att jag kände att den inte riktigt handlade om det den var tänkt att handla om. Jag har lagt vikten lite på is ett tag. Jag har insett att jag inte klarar av det här själv och har därför sökt hjälp också. Jag ska börja gå till en dietist! Och jag ser verkligen fram emot det.

Så, om några dagar (eller veckor, vet inte hur lång tid det tar innan man får en tid?) så ska jag vara tillbaka på banan igen. Jag har bestämt att innan första besök så får jag göra vad sjutton jag vill. Jag är så trött på mina tankar och orkar inte ta tag i det på egen hand.

Nu kan ni alltså räkna med att jag är tillbaka. Har följt era bloggar trots mitt lilla uppehåll! Nu behöver jag lite pepp här...

http://johannaaspelin.bloggplatsen.se

Det blev ingen ny blogg igår, kunde verkligen inte komma på vad den ska heta hehe..

Min fina sambo har åkt på magsjuka nu och stackaren har spytt mellan 19 på kvällen och 05 på morgonen. Såklart så kunde inte jag heller sova då. Moderkänslorna som gör att jag bara vill ta hand om smyger sig alltid på när han är sjuk. Dagen blir alltså inte riktigt som det var tänkt. Vi hade planerat att laga mysig middag tillsammans. Som tur är så har jag Diroma i stallet som jag kan mysa med istället. Tänkte ta med mig lite godis idag för att smöra in mig riktigt!

Men först skola, genusseminarium står på schemat idag. Wiho.......

God kvll mina vänner!

Har inte speciellt mycket att skriva om jag ska vara ärlig. Jag har tröttnat lite på det här med vikten. Eller kanske inte just vikten utan viktbloggen. Tanken med bloggen var att jag skulle skriva om hur jag skulle gå ner i vikt och som alla skriva upp mina resultat varje vecka osv. Men för det första som har jag ju inte ens kommit igång med det. I början lite kanske, sedan tröttnade jag lite för att vikten stod stilla och sen blev jag ju som ni vet sjuk.

Funderar på om jag ska skaffa en ny blogg, eller om jag ska fortsätta här men ändra riktning. Jag har tröttnat lite på att vara anonym men vet inte om jag är reda att "avslöja" mig i den här bloggen. Det lutar alltså åt en en ny blogg, där jag kan skriva om ridningen och mitt liv, öppet, utan att känna att jag inte håller mig till vad bloggen egentligen ska handla om. Att klicka sig in här och se min header och sedan mötas av hästsnack och vardag kanske inte är så kul.

Ja, ny blogg får det bli. Ni får gärna hänga med dit. Kan ju kanske vara kul för er att se vem jag är, he he. Kastar in en länk här när bloggen är klar!

Smärtan i hela kroppen är obeskrivlig alltså. Tror inte att folk som aldrig ridit kan föreställa sig hur det känns, men efter ridning i 2x10 min så har jag träningsvärk i så gott som varenda muskel i hela kroppen. Först var det rumpan och benen, imorse var det magen och lite i ryggen och nu har det vandrat upp i ryggen, skuldrorna och biceps. Jag kan ju säga att jag aldrig haft sån här träningsvärk förut.

Nu är det ju inte så att alla får så här ont bara för att man rider första gången, men eftersom att jag är i så kass kondition allmänt och red på ganska kraftigt för att träna upp balansen igen så blev det väl så.

Tycker ni det är tråkigt att jag skriver om ridning? Att jag gnäller på att jag har ont kan jag förstå är tråkigt i alla fall, haha. Men nu har jag verkligen hittat en träningsform jag älskar och som är riktigt bra. Man bränner bra med kalorier och man tränar verkligen hela kroppen. Så har ni inte testat att rida så gör det för guds skull, det är underbart! Man tänker kanske också att man är för tung när man väger en del, men det finns hästar som absolut klarar en vikt på 100 kg. "Min" häst är en stor tinker som är en kraftigt bygd ras som klarar av en hel del vikt. Det behöver inte vara speciellt dyrt heller. Ridskola kostar såklart men har man lite hästvana sedan tidigare så bli medryttare! Vissa vill inte ha något alls, ägaren till "min" häst vill ha 300 kr i månaden vilket är ungefär vad ett gymkort skulle ha kostat för mig i alla fall. Och jag lovar att ett stelt gym och en PT inte går att jämföra med att sitta på en hästrygg.

God morgon!

Jag är på underbart humör! Ridningen igår gick som väntat i början, åt helvete. Haha! Skumpade runt på den stackars hästen.. Jag satt av efter ca 10 minuter då jag var heeeeelt DÖD. Ägaren red en stund och jag fick sedan prova igen. Då gick det faktiskt riktigt, riktigt bra. Tinkertjejen går inte att jämföra med en ridskolehäst, som jag är van vid, men vilken härlig häst och härlig känsla. Balansen kom tillbaka och jag hade kontroll. Men som sagt så var jag helt död, haha!

Efter ett par gånger kommer nog det här bli hur bra som helst och jag måste säga att det var länge sedan jag mådde såhär bra. Helt plötsligt så har jag något att leva för kan man säga. Har såklart haft det tidigare, menar inte att jag känt att livet varit värdelöst, men ett stort hål har fyllts. Jag har saknat det här mer än jag någonsin kunde tro.

En nackdel i allt det här är att jag vaknade i morse och hade ont i absolut hela kroppen. Det här kommer bli en riktig utmaning för mig alltså. Kondition, styrka, balans och något något jag älskar - allt på samma gång! Jag kommer aldrig tycka att det är tråkigt att träna längre.  

Nu blir det kanske lite rörigt här känner jag, men jag är helt lysisk!